Som jag har nämnt tidigare så ligger slungbollar Ronja varmt om hjärtat. Visst. Kanske lite för varmt. Det är nämligen en mani. Ta fram en boll och hela hunden skakar av upphetsning. Och hon släpper inte blicken från bollen vad man än gör. Hon studsar som en boll framför en ända tills man kastar iväg bollen. Och jag får en känsla av att det måste vara väldigt stressande. Tänk om man kunde tagga ner detta lite!?
Så idag har vi påbörjat en övning som gått ut på att jag ska försöka få henne att ignorera bollen. Att när jag säger till så är det ok att leka med bollen och när jag säger ifrån så är det bra. Då ska bollen få vara ifred och Ronja ska kunna koppla av och tänka på annat.
Och jag måste säga att jag är fruktansvärt nöjd med resultatet så här långt. Det jag har gjort är att jag har kastat iväg en boll och sedan börjat traska runt bollen med Ronja i koppel. Vi passerade sedan bollen på nära håll och precis när vi var jäms med bollen så sa jag bestämt nej. Och efter bara några gånger så förstod hon vad jag menade och ignorerade bollen totalt. Jippi! Vi avslutade dagens övning med att göra om samma sak med Ronja lös och det funkade superbra! Jag har goda förhoppningar på att detta ska funka!

Nä nu ska jag sova. Ska jobba i morgon.
Sov gott!!